Vi är många skogsägare som inte känner oss representerade av den skogsägarrörelse som påstår sig företräda oss.

Vi är varken kritiska till naturvård eller nyckelbiotoper. Vi respekterar skogens ekosystem och vill bruka den med skonsammare och naturnära metoder för att gynna oss själva, kommande generationer, landsbygden, biologisk mångfald, svamp- och bärplockning, friluftsliv och rekreation. Skogen är viktig för oss, både socialt, kulturellt och ekologiskt. Vidsträckta skogars växt- och djurliv är oumbärliga i hur Sverige uppfattas utomlands och här hemma.

Dagens intensiva skogsbruk lämnar ett trivialt och fragmenterat skogslandskap efter sig där hyggen och artfattiga planteringar är norm. Det saknas forskning som visar att denna regim är långsiktigt hållbar eller lönsammast för Sverige på samhällsnivå och det finns många goda skäl att ifrågasätta det intensiva skogsbruket. Däremot är är dess negativa påverkan på biodiversitet, ekonomi och klimatnytta väl belagd i forskning vilket tyvärr överskuggas av påkostade grönmålningskampanjer.

Vi vill lagra kol i våra skogar och ha ett skogslandskap som står emot klimatförändringar men för det krävs mer variationsrika och motståndskraftiga skogar. Historien och samtiden visar att intensiv skogsodling med endast ett trädslag är ett högriskprojekt med kraftigt ökad sårbarhet för stormar, insektsangrepp och andra skador. Strategier med lägre avverkningsåldrar, ökad intensifiering och teknifiering av skogsbruket har nått vägs ände och lett till den ekologiska kris vi nu står mitt i.

Skogspolitiken bör utformas för skogens och landets bästa. Miljömålen ska styra. Med bättre mål anpassas skogsbruket för långsiktig produktion inom ekosystemens ramar. Ekosystemtjänster som renare luft och vatten ska gynnas.

Ekologiskt uthålligt virke produceras med ett skogsbrukande där skogens sammansättning och lokala genetik behålls samtidigt som naturliga förändringar i naturen tillåts. Volymproduktionen ökar med skogens ålder och mer sågbart sortiment i form av grövre timmer ger mer lönsamhet och fler arbetstillfällen än klent.

Ny nordisk forskning visar att skonsamt, naturnära skogsbruk är lönsammare än intensivt brukande och att nettoinbindningen av kol är större. Samarbete med naturen är effektivare än att trotsa den.

Mångbruk av Sveriges skogar innebär en stor möjlighet för privata skogsägare och Sveriges landsbygd. När ensartad storskalighet förbyts i varierat brukande skapas lokala arbetstillfällen och högre värden än när storindustrin sätter agendan.

Vi vill se fler lokala sågverk och träförädlingsföretag. Vi vill producera långlivade produkter i stället för pappersmassa. Vi vill gynna skogsturism och förädling av skogens bär och svamp. Medan den etablerade skogsindustrin sysselsätter allt färre skulle en klok skogspolitisk agenda kunna vitalisera landsbygden och skapa förutsättningar för många nya företag och verksamheter. Här finns stora möjligheter för politiker att utveckla samhällets värden utanför tätorterna.

Vi skogsägare som värnar om naturvård kan ses som producenter av biologisk mångfald. Men vi kan inte ensamma ansvara för att rädda den biologiska mångfalden. Det behövs ett miljöersättningssystem även för skogen där markägare får ekonomisk ersättning för den mångfald och klimatnytta som redan finns eller skapas med aktiv naturvård.

Skogsutredningen försöker hitta lösningar för stärkt äganderätt. Dagens skogspolitik vilar på 1979 års skogsvårdslag och 1993 års skogspolitiska beslut. Båda är överspelade år 2021. Äganderätten är redan stark och bör inte stärkas på bekostnad av de livsnödvändiga ekosystemtjänster som skogen bidrar med. Livskraftiga skogar behövs för vår överlevnad!

Debatten är starkt polariserad och kraftigt förenklad. Regeringen behöver börja lyssna forskarna och på oss skogsägare som sällan hörs!