Öppet brev för underskrift av skogsägare

442 skogsägare har hittills skrivit på brevet…

Brevets syfte

Med nedan brev vill vi påvisa att det är många skogsägare som inte känner sig representerade av den skogsägarrörelse som påstår sig företräda oss. Underskrifter till brevet började samlas in via sociala medier under våren 2021. Det publicerades sedan som en debattartikel med över 300 skogsägarunderskrifter i Svenska Dagbladet och skickades till regering, riksdag, myndigheter och Skogsutredningen i april 2021. Vi fortsätter nu att samla in namnunderskrifter så att vi lättare kan göra vår röst hörd och tillsammans bli en starkare kraft i eventuella framtida upprop.

Det öppna brevet

Vi är många skogsägare som inte känner oss representerade av den skogsägarrörelse som påstår sig företräda oss.

Vi är varken kritiska till naturvård eller nyckelbiotoper. Vi respekterar skogens ekosystem och vill bruka den med skonsammare och naturnära metoder för att gynna oss själva, kommande generationer, landsbygden, biologisk mångfald, svamp- och bärplockning, friluftsliv och rekreation. Skogen är viktig för oss, både socialt, kulturellt och ekologiskt. Vidsträckta skogars växt- och djurliv är oumbärliga i hur Sverige uppfattas utomlands och här hemma.

Dagens intensiva skogsbruk lämnar ett trivialt och fragmenterat skogslandskap efter sig där hyggen och artfattiga planteringar är norm. Det saknas forskning som visar att denna regim är långsiktigt hållbar eller lönsammast för Sverige på samhällsnivå och det finns många goda skäl att ifrågasätta det intensiva skogsbruket. Däremot är är dess negativa påverkan på biodiversitet, ekonomi och klimatnytta väl belagd i forskning vilket tyvärr överskuggas av påkostade grönmålningskampanjer.

Vi vill lagra kol i våra skogar och ha ett skogslandskap som står emot klimatförändringar men för det krävs mer variationsrika och motståndskraftiga skogar. Historien och samtiden visar att intensiv skogsodling med endast ett trädslag är ett högriskprojekt med kraftigt ökad sårbarhet för stormar, insektsangrepp och andra skador. Strategier med lägre avverkningsåldrar, ökad intensifiering och teknifiering av skogsbruket har nått vägs ände och lett till den ekologiska kris vi nu står mitt i.

Skogspolitiken bör utformas för skogens och landets bästa. Miljömålen ska styra. Med bättre mål anpassas skogsbruket för långsiktig produktion inom ekosystemens ramar. Ekosystemtjänster som renare luft och vatten ska gynnas.

Ekologiskt uthålligt virke produceras med ett skogsbrukande där skogens sammansättning och lokala genetik behålls samtidigt som naturliga förändringar i naturen tillåts. Volymproduktionen ökar med skogens ålder och mer sågbart sortiment i form av grövre timmer ger mer lönsamhet och fler arbetstillfällen än klent.

Ny nordisk forskning visar att skonsamt, naturnära skogsbruk är lönsammare än intensivt brukande och att nettoinbindningen av kol är större. Samarbete med naturen är effektivare än att trotsa den.

Mångbruk av Sveriges skogar innebär en stor möjlighet för privata skogsägare och Sveriges landsbygd. När ensartad storskalighet förbyts i varierat brukande skapas lokala arbetstillfällen och högre värden än när storindustrin sätter agendan.

Vi vill se fler lokala sågverk och träförädlingsföretag. Vi vill producera långlivade produkter i stället för pappersmassa. Vi vill gynna skogsturism och förädling av skogens bär och svamp. Medan den etablerade skogsindustrin sysselsätter allt färre skulle en klok skogspolitisk agenda kunna vitalisera landsbygden och skapa förutsättningar för många nya företag och verksamheter. Här finns stora möjligheter för politiker att utveckla samhällets värden utanför tätorterna.

Vi skogsägare som värnar om naturvård kan ses som producenter av biologisk mångfald. Men vi kan inte ensamma ansvara för att rädda den biologiska mångfalden. Det behövs ett miljöersättningssystem även för skogen där markägare får ekonomisk ersättning för den mångfald och klimatnytta som redan finns eller skapas med aktiv naturvård.

Skogsutredningen försöker hitta lösningar för stärkt äganderätt. Dagens skogspolitik vilar på 1979 års skogsvårdslag och 1993 års skogspolitiska beslut. Båda är överspelade år 2021. Äganderätten är redan stark och bör inte stärkas på bekostnad av de livsnödvändiga ekosystemtjänster som skogen bidrar med. Livskraftiga skogar behövs för vår överlevnad!

Debatten är starkt polariserad och kraftigt förenklad. Regeringen behöver börja lyssna forskarna och på oss skogsägare som sällan hörs!

Här är några av de skogsägare som varit med och författat eller i ett tidigt skede stöttat brevet:

Erik Kullgren
(266 ha), Nyhem
Björn Åkesson Björling
(300 ha), Utvängs
Pontus Lundberg
(60 ha), Mellanström
Kerstin Petersson
(130 ha), Växjö
Elve Öhrvall
(240 ha), Harads
Anders Tivell
(120 ha), Tived

Skriv under du med!

En underskrift nedan innebär endast att du samtycker till innehållet i brevet. Vi kommer inte att publicera eller på annat sätt dela dina kontaktuppgifter utan ditt samtycke.

Öppet brev för underskrift av skogsägare till regering, riksdag, myndigheter och Skogsutredningen

442 underskrifter

Dela med dina vänner:

   

Tips för vidare diskussioner

Genom att gå med i facebookgruppen ”Hyggesfritt skogsbruk” kan samtal om innehållet i brevet hållas levande.  Vi vill också tipsa om de två organisationerna Plockhugget och Skogens mångbruk om ni inte känner till dem sedan tidigare!
Gå med i Hyggesfritt Skogsbruk

På facebooksidan Hyggesfritt skogsbruk pratas det om hyggesfritt skogsbruk i olika former. Det är en bra sida för att starta eller delta i diskussioner om innehållet i brevet ovan.

Få Plockhuggets nyhetsbrev

Plockhugget köper timmer och säljer virke från skogar där skonsamma skogbruksmetoder tillämpats. Den anordnar även kurser på samma tema samt erbjuder rådgivning och skogsbruksplaner.

Bli medlem i Skogens mångbruk

Skogens mångbruk är en förening för ett mer mångfaldigt och hållbart skogsbruk. De ser att ett utvecklat mångbruk bidrar till fler jobb, mer inkomster och att fler vill bo på svensk landsbygd.

Ett urval av referenser

Här är ett urval av referenser som underbygger innehållet i brevet

Ersson, B. T. (2020). Hyggesfritt skogsbruk. SLU;
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/skmsk/ersson.2020.hyggesfritt_skogsbruk_erasmusplus_o2-002.pdf

Vestin, P. et al. (2020). Impacts of Clear Cutting of a Boreal Forest on Carbon Dioxide, Methane and Nitrous Oxide Fluxes. Forests 2020, 11, 961;
https://www.mdpi.com/1999-4907/11/9/961

Zanchi, G. & Brady, M. V. (2019). Evaluating the contribution of forest ecosystem services to societal welfare through linking dynamic ecosystem modelling with economic valuation. Ecosystem Services 39;
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2212041619300129

Tahvonen, O., Ramo, J. & Monkkonen, M. (2019). Economics of mixed-species forestry with ecosystem services. Canadian Journal of Forest Research. 49 (10): 1219-1232;
http://www.bioecon-network.org/pages/20th%202018/Tahvonen.pdf

Assmuth, A. & Tahvonen, O. (2018). Optimal carbon storage in even- and uneven-aged forestry. Forest Policy and Economics 87: 93-100;
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S138993411730240X

Lindroth, A. (2018). Effects of low thinning on carbon dioxide fluxes in a mixed hemiboreal forest. Agricultural and Forest Meteorology 262 (59-70);
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0168192318302120

Peura, M., Burgas, D., Eyvindson, K., Repo, A. & Mönkkönen, M. (2018). Continuous cover forestry is a cost- efficient tool to increase multifunctionality of boreal production forests in Fennoscandia. Biological Conservation 217;
104-112;
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320717308170

Sveriges Officiella Statistik (2017). Sysselsättning i skogsbruket 2017. Statistiska meddelanden JO11 SM 1801;
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/statistiska-meddelanden/sm-sysselsattning-i-skogsbruket-ke.pdf

Pukkala, T. (2016). Which type of forest management provides most ecosystem services? Forest Ecosystems 3:9;
https://forestecosyst.springeropen.com/track/pdf/10.1186/s40663-016-0068-5

Felton, A. (2016). Replacing monocultures with mixed-species stands: Ecosystem service implications of two production forest alternatives in Sweden. Ambio 45 (2): 124–139;
https://link.springer.com/article/10.1007/s13280-015-0749-2

Holm, S. O. (2015). A Management Strategy for Multiple Ecosystem Services in Boreal Forests. Journal of Sustainable Forestry 34, 358-379;
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10549811.2015.1009633?journalCode=wjsf20

Stephenson, N. L. et al. (2014). Rate of tree carbon accumulation increases continuously with tree size. Nature, 2014;
https://www.nature.com/articles/nature12914

Clemmensen, K. (2013). Roots and Associated Fungi Drive Long-Term Carbon Sequestration in Boreal Forest. Science 339 (6127):1615-1618;
https://www.researchgate.net/publication/236091025_Roots_and_Associated_Fungi_Drive_Long-Term_Carbon_Sequestration_in_Boreal_Forest

Gamfeldt, L. et al. (2013). Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species. Nature Commun. 4:1340. doi:10.1038/ncomms2328;
http://www.nature.com/articles/ncomms2328